Tess krymper

Efter 16 dagar med endast flytande föda börjar jag nog bli lite väl desperat efter nåt att tugga på.
Exempel:

Jag tyckte att all mat som Anna Skipper öste upp på bordet i Du är vad du äter senast såg huuuur gott ut som helst! Åhh, vad äckligt sa de på TV. Guuuud, så gott det ser ut, skrek jag.

Jag har blivit en matsniffare. När folk skall äta så frågar jag om jag får lukta på deras mat. (Bara folk jag känner dock… än så länge i alla fall)

Så fort någon nämner ordet kebab så blir jag som Pavlovs hundar i käften.

Jag drömmer om mat nästan varje natt. Ofta att jag äter knäckebröd av nån anledning.

Nu började jag få mathallisar om en knäckebrödmacka med bregott och ett gäng skivor långlagrad grevéost…. Gah!

Mer eller mindre varenda långärmad tröja jag äger hänger som en säck på mig. Slutrean börjar på torsdag här i Göteborg och då skall jag shoppaaaaa!! Och jag tänker inte köpa mer pösiga tunikor, här skall vi visa upp oss! Vad är det för mening med att ha en förändrad figur om man inte kan visa upp den?

Var på café med en kompis idag. Åh det fanns så mycket som såg gott ut! Bullar, kakor, räkmackor och annat som jag inte får äta, men jag stod emot frestelserna och köpte en stor kopp grön chai. Jag får fika på café om en sisådär 16 veckor istället ;)

Ja, det får vi veta imorgon på förmiddagen för då är det dags för veckans krympningsrapport! Spännande! Kläderna sitter lösare så nåt måste ha hänt i alla fall!

Jag vet att jag har varit lite kass på att skriva men det har varit lite tufft med ryggskott och förkylning och palla med att inte äta och sådär. Två veckor har gått nu, 10 veckor kvar tills jag faktiskt får äta nånting. Då får jag ju börja med ett mål mat om dagen. Jag längtar redan!

Nu tror jag att jag har kommit in i ketos ordentligt. Jag är piggare och känner inte lika mycket hunger. Skönt! Nu kommer det bara att bli lättare och lättare hoppas jag.

Ser fram emot vägning och mätning på söndag! Om en vecka skall jag också träffa sköterskan på Obesitas samt en sjukgymnast som skall prata om en studie som hon är med och styr upp som handlar om träning och viktstabilitet och ifall det finns ett samband där. Jag har blivit erbjuden att vara med men vi får väl se hur det verkar.

När jag berättar för folk hur mycket jag vill gå ner så får jag kommentaren: Du kommer ju försvinna!
Och då svarar jag: Nej, min övervikt kommer försvinna, men jag skall ingenstans.
De flesta jag känner har inte så mycket övervikt, om ens någon. Mina bästa vänner är vad jag skulle vilja kalla smala, och min man är också smal. För dem skulle en uppgång eller nedgång på 5 kg göra en enorm skillnad så när jag då säger att jag totalt kommer att ha gått ner 55 kg ifall jag når min drömvikt på 75 kg så går det liksom inte att få in i skallen för dem.

Visst, fettet försvinner, men JAG försvinner inte.

För att inte bli yr och få ont i huvudet så måste jag dricka ungefär 3 liter vätska per dag men det blir ju mer än så. Lightläsk främst. Tur att vi har en soda stream här hemma, annars hade det blivit till att kånka flaskor varenda dag. Det är också gott att kolsyra vatten och hälla i lite lightsaft. Lite variation på det hela i alla fall. När jag blir sugen på nåt salt kokar jag upp lite vatten och rör ner lite vegeta. Det blir som grönsakssoppa utan grönsaker typ.

Man gör vad man kan av det man har och sen blir det som det blir.

Jag har drömt om mat varenda natt sedan jag började med pulverdieten. En natt drömde jag att jag gick loss på en buffé, en natt drömde jag att jag åt en halv knäckebrödskiva och blev helt förstörd, inatt drömde jag att jag åt sand???

Snacka om att hjärnan bearbetar issues medans man sover!

Jag var och köpte mig ett par slimmade jeans idag. När jag vägde som mest kom jag inte ens i ett par jeans med storlek 54. Jeansen jag köpte idag var storlek 48! Stretch, visst, men ändååå! Det går sannerligen åt rätt håll det här!

Idag är ingen toppendag, jag är förkyld, trött och grinig. Skriver inte så mycket här idag känner jag, vill inte vara negativ.

Ser fram emot vägning och mätning på söndag dock. Det börjar synas och kännas runt magen nu lite grann. Gott!

Först av allt, god fortsättning! Nån mer än jag som inte riktigt fått in i skallen att det är 2010 nu?

Jag drömde att jag åt inatt igen, det var kanske mitt sätt att sörja att jag inte fick ta in en maffig nyårsbuffé, vem vet? Jag är i alla fall väldigt stolt över mig själv att jag höll mig och inte avvek från min diet. Däremot jobbade jag hela natten så jag fick ta en extra shake inatt. Lite svårt att jobba natt på bara 800 kalorier när man varit vaken hela dagen. Nu slutar jag snart och tänker dra mig hemåt.

2010 kommer bli ett spännande år, ser fram emot förändringarna som ligger framför mig!

"Det är roligare att prata med någon som inte använder långa, svåra ord, utan korta, lätta ord, som: 'Vad sägs om lite lunch?'."

2009 var sannerligen ett förändringarnas år! Jag har stora planer för 2010! Jag planerar ett hejdundrande 30-årsfirande, en ordentlig viktminskning, en resa till USA och mer jobb med mig själv.

Det kommer bli gött det! Ikväll skålar jag med sockerfri red bull vid tolvslaget, hittade ingen lightcider. Men skål som skål och gott nytt 2010!!!

Det känns äntligen som om det värsta är över och tur är väl det. Imorgon skall jag jobba långpass och jag har fortfarande ont i ryggen och har dessutom åkt på en förkylning. Att må dåligt från pulvret utöver det hade varit galet jobbigt.

Smygvägde mig lite, men håller inne med resultatet tills på söndag, men det ser sjukt lovande ut, så mycket kan jag avslöja :)

Shit, idag har det varit jobbigt! Jag har känt mig frusen, yr, trött och lättirriterad. Dag 3 och dag 4 är värst säger de som har pulverdietat innan. Med andra ord har jag morgondagen kvar och sedan kommer det att bli lättare.

Jag längtar redan kan jag ju säga!

Jag träffade på en gammal bekant till mamma idag och vi pratade en stund. Hon började prata om kost och vad hon tyckte att jag borde äta. Jag sa att jag redan håller på med ett program och berättade om pulverdieten jag går på. 

Människan blev helt rabiat! Hon stod och gormade om att pulvret skulle förstöra min kropp, att jag absolut inte skulle dricka lightläsk och att jag bara var tjock för att jag säkert har fel på sköldkörteln och att jag bara behövde dra ner på gluten och mjölkprodukter och så skulle jag minsann bli smal. Jag försökte försvara mig, sa att det har testats allt sånt etc. men det gick inte. Jag försökte att avsluta och gå iväg men hon ställde sig framför mig och fortsatte att tjata. Jag väntade en stund och gick sen förbi henne ändå och då stod hon och skrek efter mig när jag gick.

Nu i efterhand inser jag att jag bara skulle bett henne hålla käften och gå därifrån så fort jag kunde men iom mamma och allt det där så ville jag inte vara ohövlig. Dumt egentligen. Om det finns ett liv efter detta så lovar jag att mamma satt där på sitt lilla moln och hötte med näven åt henne och var minst lika förolämpad och arg som jag var.

Jag blir så sjukt trött på folk som skall tvinga på andra sina åsikter och vägrar se saker och ting från någon annan vinkel än sin egen.

Usch, skitkärring! Jag var så arg att jag grät när jag kom hem. Skönt att skriva av sig här lite. Men ändå!

Idag har det varit ganska jobbigt faktiskt. När jag vaknade var jag riktigt yr och jag är hungrig mest hela tiden. Det skall bli lättare om ett par dagar säger de. Kroppen skall sättas i svält och sedan skall hungerskänslorna dämpas och man skall tydligen bli piggare.

Det låter inte så värst hälsosamt egentligen men det är tydligen ingen fara att göra så. Ketos skall ju kicka in och sådära (som jag skrev om igår).

I vilket fall som helst, jag lever men inte så mycket mer. Det hade hjälpt om jag sluppit ryggskott så jag kunde röra på mig mer, men det är som det är.

Jag har vaknat flera gånger i natt på grund av ryggskottet. Varenda gång jag vaknat så har jag precis drömt om mat. Jag drömmer att jag äter fast jag inte borde, jag drömmer att jag står inne på McDonalds och gråter för att jag inte kan äta nåt... Hur skall detta sluta? Jag är bara på dag 2??