Tess krymper

Jag träffade på en gammal bekant till mamma idag och vi pratade en stund. Hon började prata om kost och vad hon tyckte att jag borde äta. Jag sa att jag redan håller på med ett program och berättade om pulverdieten jag går på. 

Människan blev helt rabiat! Hon stod och gormade om att pulvret skulle förstöra min kropp, att jag absolut inte skulle dricka lightläsk och att jag bara var tjock för att jag säkert har fel på sköldkörteln och att jag bara behövde dra ner på gluten och mjölkprodukter och så skulle jag minsann bli smal. Jag försökte försvara mig, sa att det har testats allt sånt etc. men det gick inte. Jag försökte att avsluta och gå iväg men hon ställde sig framför mig och fortsatte att tjata. Jag väntade en stund och gick sen förbi henne ändå och då stod hon och skrek efter mig när jag gick.

Nu i efterhand inser jag att jag bara skulle bett henne hålla käften och gå därifrån så fort jag kunde men iom mamma och allt det där så ville jag inte vara ohövlig. Dumt egentligen. Om det finns ett liv efter detta så lovar jag att mamma satt där på sitt lilla moln och hötte med näven åt henne och var minst lika förolämpad och arg som jag var.

Jag blir så sjukt trött på folk som skall tvinga på andra sina åsikter och vägrar se saker och ting från någon annan vinkel än sin egen.

Usch, skitkärring! Jag var så arg att jag grät när jag kom hem. Skönt att skriva av sig här lite. Men ändå!