Tess krymper

När man pulvrar som jag gör så sätter man tydligen kroppen i svält för att den skall börja nalla på reserverna (fläsket). Grejen är bara den att jag tror nog att min svältande kropp nu skickar signaler till min ytterst förvirrade hjärna att den vill ha mat nuuuuuu. Det är den enda förklaringen jag kan komma på till att jag känner mig som en pundare framför en hög med kokain så fort jag ser mat.

Jag måste påminna mig själv att detta är bra i slutändan, att det funkar, att jag MÅSTE lyckas men ändå så är allt jag kan tänka på att sätta tänderna i nåt salt med tuggmotstånd. Kött. Korv. Kebab. Vad fan som helst som inte är vällingliknande med banan, choklad, vanilj eller hallonsmak.

Nio veckor kvar… Nio veckor… Sen får jag äta frukost iaf.